Celiaki – glutenintolerans och glutenkänslighet

Celiaki – glutenintolerans – en kronisk autoimmin sjukdom som innebär att när en person med celiaki äter gluten så skadas tunntarmens slemhinna vilket gör att förmågan att ta upp vitaminer, mineraler och andra näringsämnen förstörs. Celiaki kan bryta ut i vilken ålder som helst och kan inte botas. Sjukdomen är livslång och kan inte gå över eller växa bort. Behandlingen är att äta glutenfri mat resten av livet.

Gluten är en sammansättning av proteiner och finns i vete, råg, rågvete och korn. Beroende på vilket sädesslag det handlar om heter proteinet antingen gliadin (vete), sekalin (råg) eller hordein (korn). Avenin i havre, verkar inte vara lika benäget att skapa en reaktion hos immunförsvaret. Rågvete används främst till djurfoder.
Antikropparna som bildas vid celiaki är mot gliadiner, men både sekaliner och hordeiner är så lika att de också sätter igång immunförsvaret. Antikropparna bildas som en reaktion mot gluten, så bara den som äter gluten kan utveckla glutenintolerans. I kulturer där man inte äter gluten är därför sjukdomen inget problem. Det är också bara människor med en viss typ av arvsmassa, vilken förekommer hos ca en fjärdedel av den svenska befolkningen, som kan utveckla celiaki.

Ju mer gluten man äter, desto mer skadas tunntarmen. Glutenskadan är störst i övre delen av tunntarmen där bland annat järn och kalk tas upp. De signalsubstanser och hormoner som normalt kommer från övre delen av tarmen och styr bukspottkörteln och gallblåsan minskar i mängd. Därför störs även funktionen av andra organ som är viktiga för matsmältningen.

Om man inte tål gluten skadas alltså tunntarmens tarmludd av gluten i maten. När immunsvaret reagerar mot exempelvis gliadin sätts en inflammation igång i tarmen som förstör dess slemhinna och därmed minskar den yta som finns tillgänglig för upptag av alla näringsämnen. Symptomen vid celiaki är kopplade till malabsorption i tunntarmen och beror mycket på b-vitamin och , men symtomen skiljer sig åt hos barn och vuxna med celiaki.

Symtom hos vuxna med celiaki:
Trötthet, nedstämdhet, depressiva besvär, depression pga bla brist på b-vitamin
Humörsvängningar
Hyperaktivitet
Magbesvär – gasbildning, diarré, illamående och förstoppning
Vitamin- och/eller mineralbrist
Benskörhet, ledvärk och skelettvärk pga kalk- och d-vitaminbrist
Lågt blodvärde
Muskelvärk
Ofrivillig barnlöshet, menstruationsrubbningar
Viktminskning
En ovanligare form av celiaki, dermatitis herpetiformis, ger kliande blåsor på armbågar, knän och skinkor.

Celiaki behöver inte ge några uppenbara tarmbesvär, vilket kan göra att man tror att sjukdomen har läkt och gått över. Men så är det inte, man får skador på tarmen även om det inte känns. Tyst celiaki innebär att personen inte har några av besvären listade ovan utan sjukdomen avslöjas med blodprov eller tarmbiopsi. Det händer att personer med celiaki efter några år upplever att de blivit av med sjukdomen och att de nu kan äta mat med gluten. Det som har hänt är att celiakin har blivit en tyst celiaki.

Symtomen på glutenintolerans är ofta diffusa och förekommer även hos i grunden friska människor eller kan misstas för andra sjukdomar. Bland sådana symtom och sjukdomar finns bl a blodbrist, leversjukdomar, kronisk trötthet, PCO, depression och IBS. Uppskattningsvis en av tjugo människor som får IBS har egentligen glutenintolerans, eller både IBS och glutenintolerans. Celiaki kallas ibland ”den stora imitatören” eftersom symtomen är så diffusa och en del får gå länge med felaktiga diagnoser.

Eftersom tarmluddet är skadat har personer med glutenintolerans ofta sämre upptag av vitaminer, järn och näringsämnen. Brist på kalk kan ligga bakom den fördubblade risken för benbrott som drabbar både barn och vuxna med glutenintolerans. Kanske bidrar näringsbrist även till att människor med glutenintolerans lättare drabbas av nedstämdhet.

Den gentyp som krävs för att få glutenintolerans finns hos ungefär en fjärdedel av svenskarna. Samma varianter återfinns även hos många patienter med exempelvis insulinberoende diabetes, så risken för diabetes ökar automatiskt för någon med glutenintolerans. Samma förklaring ligger troligen bakom sambandet mellan glutenintolerans och viss typ av sköldkörtelsjukdom, vissa lever- och njursjukdomar samt hormonbrist, alltså att anlagen till dessa sjukdomar finns i samma gen som anlaget för celiaki. Denna ökade risk föreligger vare sig celiakin behandlas eller inte, men minskar troligtvis genom man följer en glutenfri kost. Att man bär på anlaget behöver inte betyda att man utvecklar någon av sjukdomarna. Celiaki medför också en något ökad risk för vissa typer av cancer, framför allt lymfom. Risken minskas genom att följa en glutenfri kost.

Glutenfri kost
Glutenfri kost är en kosthållning som inte innehåller ingredienser som kommer från vete, korn, råg eller rågvete. Havre innehåller en annan slags gluten, vilket innebär att de flesta med sjukdomen kan prova att äta havre. Denna havre bör vara kontrollerad så att den inte innehåller föroreningar av vete, råg eller korn.

Exempel på mat att undvika:
Vete – vetemjöl, grahamsgryn, grahamsmjöl, helt matvete. Dinkel, spelt och durum är vetesorter och innehåller minst lika mycket gluten som vetemjöl.
Vetekli och vetegroddar
Råg, rågsikt
Korn, kornmalt
Bröd av olika slag, tortillas, wraps.
Pasta, couscous och bulgur, semolina, mannagryn.
Kakor, kex, rulltårtor, glassrån, muffins och bullar mm.
Stuvningar, äggstanningar och tjocka såser kan vara redda med mjöl.
Halvfabrikat – köttbullar, leverpastej, blodpudding, kroppkakor, palt, fiskbullar och crabsticks innehåller ofta gluten.
Vissa kryddblandningar och grillkryddor.
Kexchoklad, vissa sorters lakrits och godis.
Panerad mat, ströbröd.
Pannkakor, raggmunkar
Havre som inte tillverkats i en “ren” fabrik.
Fiberhavregryn, oftast har de tillsatt vetekli

Glutenintoleranta får dessutom ofta se upp med ingredienslistan pga användandet av gluten som en livsmedelstillsats i form av smakämnen, stabiliseringsmedel eller förtjockningsmedel i till exempel ketchup, chips, chillinöter och glass.

Mat som är glutenfri:
Efersom många äter mycket mjölbaserad mat som mackor, pasta samt müsli och reder såser med vetemjöl kan det vara svårt att veta vad man får äta och hur man kan ersätta den gamla kosten. Idag finns det glutenfria produkter som pasta och bröd i de flesta livsmedelsaffärer. I vissa av dem ingår dock vetestärkelse, men den vetestärkelse som används i glutenfria ersättningsprodukter är enligt EU:s regelsystem glutenfritt så länge glutenhalten i produkten inte överstiger 20 ppm. Om stärkelsens ursprung kommer från vete, korn eller råg, måste detta märkas ut i ingrediensförteckningen.

Många av halvfabrikaten är tyvärr gjorda av vitt ris eller majsmjöl som har högt GI. Många innehåller dessutom glucossirap och andra tillsatser och är tyvärr om man bortser från glutenet ibland onyttigare än produkten den ersätter om man ser till fiber – och vitamininnehåll och GI. Det finns dock glutenfria halvfabrikat med ok GI utan tillsatser tex pasta av ren quinoa, bovetemjöl eller bönor. För att undvika halvfabrikat och tillsatser kan man istället välja livsmedel naturligt fria från gluten.

Exempel på mat naturligt fri från gluten:
Rent kött, kyckling, fisk, skinka, ägg, skaldjur.
Mjölkprodukter, ost, grädde, fil, glass (läs på glasspaketet)
Ris, rismjöl
Potatis, potatismjöl, pofiber
Grönsaker, rotfrukter, sallad, tomat, gurka osv
Svamp
Majs, majsmjöl, majsstärkelse, Maizena. Cornflakes – inte alla märken, läs på förpackningen
Örter, färska och torkade kryddor.
Sjögräs och alger
Frukt, bär
Nötter, mandel, fröer, nötsmör, mandelmjöl
Bönor, linser, ärtor,
Kikärtor, kikärtsmjöl – garbanzo, besan
Havre om den har tillverkats i en “ren” fabrik
Sojabönor, sojaprodukter, sojamjöl, tofu, tempeh
Bovete i alla former tex mjöl, flingor
Arrowrootmjöl
Psylliumfrö, fiberhusk
Hirs
Teff
Durra
Tapiokastärkelse
Amarant
Quinoa
Guarkärnmjöl
Shiratakinudlar, konjacrot

Var noga med att äta allsidigt för att täcka behovet av vitaminer, mineraler mm.

Det skrivs och talas mer och mer om negativa effekter av att äta gluten även hos personer som inte lider av glutenintolerans – en minskad förmåga att bryta ner gluten vilket ökar den inflammatoriska aktiviteter i kroppen och orsakar tex magbesvär, ledvärk, trötthet och huvudvärk. Tillståndet kallas Non Celiac Gluten Sensitivity (NCGS) och uppmärksammas mer och mer speciellt i USA.

Vissa menar att de med NCGS har en odiagnosticerad celiaki, antingen genom att de har låg mängd antikroppar pga att tillståndet är i ett tidigt skede eller diet innan provtagning. Andra menar att det kan vara överkänslighet mot andra protein i vetet än gliadin. Andra tror det kan finnas en gräns för hur mycket gluten kroppen kan bryta ner och vissa får besvär om de får i sig för mycket i förhållande till vad de kan ta hand om. Dock vet man idag för lite för att kunna dra några slutsatser av detta